…skrämmande ljud…

Toalettbesöket för en första klass passagerare från Egypten blev en mindre mardröm. Passageraren reste från Kairo till Jiddah, en kort flygning på drygt två timmar. När man närmar sig Saudi–Arabien passerar man Umrah zone. Där alla pilgrimer byter om till pilgrims-klädsel.

Under hajj – den stora pilgrimsfärden för muslimer varje år går kostymklädda, portföljbärande herrar in på toaletterna i flygplanen för att komma ut som pilgrimer, insvepta i tyg. Missar en pilgrim att byta om inom zonen måste de vända tillbaka igen.

För många kunde resan vara den allra första i livet och man kanske hade sparat hela livet för att ha råd att åka till den muslimska världens heliga stad Mecka för att gå runt Kaaba.

Vår välväxta passagerare från Kairo var placerad i första klass. Vid Umrah zone gick han in i en av sidotoaletterna längst fram vid cockpit. Vi preparerade kabinen för landning och kaptenen slog på fasten seatbelt-skylten med passageraren fort-farande på toaletten.

Plötsligt hamnade vi i turbulens och planet hoppade till.
Med ett brak rasar den storvuxne passageraren ut genom toalettdörren i full pilgrimsmundering. Han vrålar högt och vi ser varför. Hans ena ben sitter fast i själva -toaletten, och har brutits av. Vi lade filtar över den halvt -blottade kroppen och han fick ligga kvar under landning.

Väl nere vid gaten orkade inte ambulanspersonalen lyfta ut passageraren som dessutom blockerade cockpitdörren så kaptenen måste ta sig ut genom fönstret med hjälp av rep för att inte missa nästa flygning.

Man bör inte sitta med fötterna på toalettens sittring, särskilt inte i flygplan och turbulens. Den storvuxne passagerarens pilgrimsfärd avblåstes helt säkert. Att gå runt Kaba bland tusentals pilgrimer i stekande hetta kräver en god fysisk form. Men om jag minns rätt var det inte helt fel för en muslim att också dö under sin pilgrimsfärd. 700 dödsfall och lika många skadade p.g.a. nedtrampning har rapporterats vid ett tillfälle.

Om vi tog en ELLE tidskrift från New York flygningen -genom tullen i Saudi-Arabien gicks tidningen igenom noga. Reklam för strumpbyxor, nakna axlar eller liknande revs ut. Ibland behöll de bara tidningarna. En av tullmännen beslagtog två -keramikmasker ur min väska, man fick inte ta in avgudar i Saudi-Arabien.

Men Wabil Pharaons tre meter höga elefantbetar i ebenholtsställ gick bra att ta in i landet, hans far var ju Kungens livmedikus.

Vi flygvärdinnor hade för vana att gå upp på taket i morgon-solen för en timmes sol.

Vi tog med ett liggunderlag, vatten-flaska, solglasögon och sololja. Jag solade ensam när böneutroparen kallade till bön – ett ljud jag var van vid – som sedan övergick i en harang av hårda ord, tillsägelser uppfattade jag det som. Ljuden var skrämmande på hög volym över hustaken.

”Tänk om böneutroparen sett mig från minareten?” Jag vågade inte ligga kvar ifall han rapporterat till Mutawa den religiösa polisen om en kvinna i bikini. Smög snabbt ner i den svala våningen igen.

Mutawa kunde arrestera -kvinnor för att använda för mycket -make-up, om de glömt täcka händerna eller åkte med en man de inte var släkt eller gift med.

Saudierna fick nog först när -Mutawa stoppade elever i en flick-skola från att fly undan brinnande lågor för att de inte var heltäckta. 15 flickor dog. Då först ändrades lagen och fanatiska Mutawa fick inte längre arrestera på eget bevåg eller anmäla sig som frivilliga sedlighetspoliser i Saudi. (2012)

Tacksam att vara född och uppväxt i ett någorlunda jämlikt, demokratiskt och fritt land där de flesta förstår fördelarna med att ha hela befolkningen utbildad och i arbete.

/ Katarina

Musik Konst Design

DELA