Ensam skulle jag resa

Hade sommarjobbat på Domus reklamavdelning och Lundströms Åkeri i Kalix när jag tog flyget till ett helt nytt resmål för svenskar – Cypern – för två veckors semester med latinböckerna i bagaget.
  Innan min avfärd blev jag kontaktad av familjen Dahlin vars äldsta dotter Elisabeth jobbade ute i världen och var gift med en cypriot vars mor bodde i Limassol. Kunde jag möjligen ta med en present till mamman? Absolut.
Jag skulle bo ensam i lägenhetshotell, en tvåa med kök och två balkonger i två väderstreck. Inga problem, men utan någon som helst rutin på medelhavsvärme och stark sol, fick jag efter en dag i solen feber.

På eftermiddagen somnade jag utmattad, och vaknade inte förrän ett och ett halvt dygn senare av att en orolig receptionist bankade på dörren. Hade jag fått värmeslag? Det hade jag.
Fick salta pretzels och en stor flaska vatten innan jag la mig igen och vaknade pigg nästa morgon.

Det var lyxigt med eget kök och köksbalkong. Morgonsolen värmde stengolvet under mina bara fötter när jag kokade bruna ägg till frukost och kände mig som en självgående, modig 16-åring tillsammans med tupparna som högljutt kucklade ikapp utanför.
Ringde telefonnumret jag fått av Dahlins och strax kom en liten bil för att hämta mig.
Ett mycket vackert, ungt cypriotiskt par – grannar till Ifigenia – klev ur bilen. Mary och Andreas talade bra engelska och var de enda på Ifigenias gata som kunde det.
Ifigenias gata var en smal torr lerväg i ett område med små vita hus. I hennes lilla trädgård utan gräs, växte granatäpplen och druvor. De skördade vindruvorna låg på ”russintork” över stora lakanstyger.
”Katerina!” Ifigenia var glad och gav mig en varm kram då jag räckte henne presenten från Dahlins. Hon hade bjudit hem sina vänner och ville bjuda på cypriotiska rätter, söta kakor och frukter.
När jag skulle lämna tog jag med värdinnans tillåtelse andäktigt ner min absolut första vindruvsklase direkt från vinträdet självt. (Hade drömt om druvor direkt från trädet sedan barnsben när jag såg en blå vindruvsklase i Lilla Katekesen – fr.grekiskan – hos mormor)

Nästa dag höll staden Limassol Vinfestival.
Fest till Dionysus ära på Kärleksgudinnan Afrodites ö – vilken tur! Fantastiskt att få uppleva en cypriotisk tradition tillsammans med inhemska. Vi lyssnade på vinserenader, provade maträtter och strosade runt i en grön välbelyst park.
Kände att jag passade utomlands, hade samma temperament, mentalitet och lärde mig snabbt grekiska fraser. Enda störningsmomentet var dock bouzoukiklubben vid hotellet som spelade nätterna igenom.

Ville inte missa möjligheten att se den cypriotiska delen av Nicosia och inhandlade där en sandfärgad ärmlös sidenklänning -minne från min allra första utlandsresa. Fick användning av den i rikstelevisionen samma höst.
   Till klänningen bar jag ett guldfärgat ormsmycke på överarmen och ett guldigt marijuana löv i ena örat.
    Det var inne med marijuanalöv i smycken just då, men gymnasiekuratorn frågade när vi möttes i korridoren om det varit lämpligt av mig att bära det? Nej det kanske inte var lämpligt. Men som tonåring orkar man inte tänka på allt. Jag sjöng ju i riks TV!

Limassol var en perfekt start på min reslust att se världen och att möta nya kulturer på riktigt. Hemma hos – i verkligheten

I Kina 25 år senare när jag sjöng inför skeppet Götheborgs ankomst till Kanton kom Elisabeth Dahlin, Ifigenias svärdotter, fram och hälsade.
Som nuvarande Generalsekreterare hos Rädda Barnen invigningstalade hon under Festspelen i Piteå 2015 och i fredags möttes vi igen hos Luleå Näringsliv när hon berättade om Rädda Barnens otröttliga arbete för de allra mest utsatta barnen i vår otrygga värld.
Återvände till Cypern ett antal gånger efter 1981, senast 2010 med Karin Ehnbom-Palmquist när jag sjöng för Svenskar i Världen.

Ifigenia Savva är idag 93 år.

/ Katarina, Musik Konst Design

Karin Ehnbom- Palmquist SVIV, Alexis Galanos Borgmästare i Famagusta, Katarina.
DELA