Tungt i Norge

Hej!

30 km klassiskt: Orkeslös och svag redan under det första 5 km-varvet. Åkte mest och tänkte på hur det brukar kännas när det känns ”som det ska”. Sugen på att bryta men krigade på det jag hade i 30 km. Riktigt sladdriga spår och 0% stavfäste, ordentliga diken längs med de klassiska spåren. Tävlade i 93 min med en medelpuls på 90% och en maxpuls på 96%, inte så tokiga siffror förutom att kroppen kändes som skit. Slutade… 67:a? Fyfan. Riktigt nervöst att valla skidorna inför start, 30 km klassiskt på en tuff bana vill man inte ha bakhalt på. Måste säga att jag fick till mina nya kallföres riktigt bra och hade helt klart bättre glid än de runt omkring mig så det kan jag inte skylla på heller! Fästet höll bra även det.

15 km skate: Laddade om och tänkte göra ett satans så mycket bättre lopp än under gårdagen. Känslan var inte bra men ändå bättre och hade en väldigt uppåtgående trend under loppet i alla fall (62, 49, 41).

Inte mycket har gått vägen på de viktiga tävlingarna hittills. I Gällivare var jag helt enkelt inte i form, i Idre likaså plus att jag inte kommit överens med min klassiska skidpark (vilket jag har nu), förkyld i Piteå och matförgiftad i Ulricehamn. Vettefan vad som inte stämde i helgen men känns som att jag är långt från min maxkapacitet, jag vet hur det känns när det känns bra och den känslan var avlägsen i helgen. Jag älskar fortfarande längdskidåkning och tänker fan ta mig ur det här och avsluta säsongen bra, så är det. Jag ger mig aldrig. Jocke har en plan och vi blickar framåt! Nästa tävling blir redan imorgon, Ås Elljusskidan 10 km skate masstart. Jag är regerande mästare sedan jag spurtade ned Marcus Grate förra året. Ska göra allt jag kan för att försvara min seger!

Vi hörs!